Thursday, January 17, 2008

Utallsguide - fonetiska omskrivning av portugisiska alfabet

De stavelser som är fetstill inom [uttal ] är betonade.

Konsonater

f, p, t, v

- som på svenska

b

- 1) i början av ord samt efter konsonant (utom s och z) som i b i bok {b}

ex: boca [båka]

- 2) annars som ett v-ljud uttalat med bägge läpparna {ɓ}

ex: abrir [ɑɓrir]

c

- 1) framför e och i som s i så {s}

ex: cedo [ceðu]

- 2) annars som k i ko som s i {k}

ex: casa [kaza]

ç

- som s i så {s}

ex: começar [koməsar]

ch

- som tonlöst sje-ljud, ungefär som i mellansvenskt uttal av rs fors {sj}

ex: chamar [sjamar]

d

- 1) i början av ord samt efter l, m, n, r som d i dag {d}

ex: dia [dia]

- 2) annars som tonande läspljud, ungefär som th i engelskans mother {ð}

ex: nada [naða]

g

- 1) i början av ord (utom framför e och i ) samt efter l,m, n, r, som g i gata {g}

ex: garfo [garfo]

- 2) före e och i som ett tonande sje-ljud, ungefär som g i franskans gêlé {zj}

ex: gelo [zjelo]

- 3) annars för det mesta som ch i tyskans Bach, men tonande {ɡ}

ex: rogar [roɡar]

h

- är alltid stumt

ex: haver [ɑver]

j

- som tonande sje-ljud ungefär som g i frankans gêlé {zj}

ex: já [zja]

l

- "tjockt" l-ljud i slutet av ett ord eller framför konsonanter (som i engelskans bell) {l}

ex: azul [ɑzol]

- i övrigt som l i land {l}

ex: [la]

lh

- uttalas ungefär som lj i vilja {lj}

ex: velho [vɛljo]

m

- 1) uttalas i allmänhet ej i slutet av ett ord eller före konsonant utan anger att föregående vokal uttalas nasalt {ŋg}

ex: embalar [eŋgbɑlar]

- annars som på svenska m {m}

ex: mais [majsj]

n

- 1) följt av konsonat uttalas i allmänhet ej utan anger att föregående vokal skall uttalas nasalt {ŋg}

ex: branco [brɑŋgko], cento [seŋgto]

- 2) annars som på svenska {n}

ex: novo [ vo]

hn

- uttalas ungefär som nj i Sonja {nj}

ex: vinho [vinjo]

q

- som k i ko {k}

ex: quadro [kºaðro]

r

- uttalas som ett kraftig rullande tungspets -r

ex: rua [roɑ]

s

- 1) i början av ett ord, efter en konsonant eller när ordet skrivs med två s, som i så {s}

ex: saber [sɑɓer]

- 2) mellan två vokaler (även om de inte står i samma ord) tonande s som i engelska is {z}

ex: mesa [meza]

- 3) i slutet av ett ord eller framför c, f, p, q, t tonlöst sje-ljud som fors {sj}

ex: país [pɑisj]

- 4) annars dom tonande sje-ljud, ungefär som g i franskans gêlé {zj}

ex: cisne [sizjnə]

x

- 1) ex- framför en vokal som tonande s som i engelskans is {z}

ex: exame [ɪzam]

- 2) annars vanligtvis som tonlöst sje-ljud som rs i fors {sj}

ex: baixo [bajsjo]

- 3) undantagsfall som svenskt x {ks}

ex: táxi [taksi]

z

- 1) i börja av ord eller mellan vokaler som tonande s (som i engelskans is) {z]

ex: zero [zƐro]

- 2) i slutet av ett ord eller framför c, f, p, q, s, t som tonlöst sje-ljud som rs i fors

Vokaler

a

- 1) betonat uttalas det i regel som a i tack {a}

ex: barba [barbɑ]

- 2) betonat följt av m, n eller nh + vokal samt obetonat uttalas det ungefär som huset med dragning åt ö {ɑ}

ex: cama [kɑmɑ]

e

- 1) betonat, vanligtvis som e i fest {Ɛ}

ex: perto [pƐrto]

- 2) betonat, ibland som e i blek {e}

ex: cabelo [kaɓelo]

- 3) obetonat som i gosse med dragning åt ö {ə}

ex: pesado [pəzaɓo]

- 4) i början av ord och i vissa andra fall är uttalet ett öppet i vissa andra fall uttalet ett öppet i-ljud som i i bild {i}

ex: antes [ɑŋgtisj], esmalte [ isjmaltə]

é

- som e i fest {Ɛ}

ex: café [kɑfƐ]

ê

- som e i blek {e}

ex: mês [mesj]

i

- som i i sitt {i}

ex: riso [rizo]

o

- 1) ibland i betonad stavelse som å i gått [ɑ +=å]

ex: fora [f(ɑ+=å)ra]

- 2) ibland både i betonad och obetonad stavelse som å i kål {å}

ex: voltar [våltar], Lisboa [lizjɓåɑ]

- 3) obetonat, vanligtvis som o i ost {o}

ex: caso [kazo]

ô, ou

- som å i kål

ex: avô [ɑvå]

- 1) vanligtvis som o i ost {o}

ex: número [noməro]

- 2) stumt i que-, qui-, gue-, och gui-

ex: querer [kərer], guisa [giza]