De stavelser som är fetstill inom [uttal ] är betonade.
Konsonater
f, p, t, v
- som på svenska
b
- 1) i början av ord samt efter konsonant (utom s och z) som i b i bok {b}
ex: boca [båka]
- 2) annars som ett v-ljud uttalat med bägge läpparna {ɓ}
ex: abrir [ɑɓrir]
c
- 1) framför e och i som s i så {s}
ex: cedo [ceðu]
- 2) annars som k i ko som s i så {k}
ex: casa [kaza]
ç
- som s i så {s}
ex: começar [koməsar]
ch
- som tonlöst sje-ljud, ungefär som i mellansvenskt uttal av rs fors {sj}
ex: chamar [sjamar]
d
- 1) i början av ord samt efter l, m, n, r som d i dag {d}
ex: dia [dia]
- 2) annars som tonande läspljud, ungefär som th i engelskans mother {ð}
ex: nada [naða]
g
- 1) i början av ord (utom framför e och i ) samt efter l,m, n, r, som g i gata {g}
ex: garfo [garfo]
- 2) före e och i som ett tonande sje-ljud, ungefär som g i franskans gêlé {zj}
ex: gelo [zjelo]
- 3) annars för det mesta som ch i tyskans Bach, men tonande {ɡ}
ex: rogar [roɡar]
h
- är alltid stumt
ex: haver [ɑver]
j
- som tonande sje-ljud ungefär som g i frankans gêlé {zj}
ex: já [zja]
l
- "tjockt" l-ljud i slutet av ett ord eller framför konsonanter (som i engelskans bell) {l}
ex: azul [ɑzol]
- i övrigt som l i land {l}
ex: lá [la]
lh
- uttalas ungefär som lj i vilja {lj}
ex: velho [vɛljo]
m
- 1) uttalas i allmänhet ej i slutet av ett ord eller före konsonant utan anger att föregående vokal uttalas nasalt {ŋg}
ex: embalar [eŋgbɑlar]
- annars som på svenska m {m}
ex: mais [majsj]
n
- 1) följt av konsonat uttalas i allmänhet ej utan anger att föregående vokal skall uttalas nasalt {ŋg}
ex: branco [brɑŋgko], cento [seŋgto]
- 2) annars som på svenska {n}
ex: novo [ nåvo]
hn
- uttalas ungefär som nj i Sonja {nj}
ex: vinho [vinjo]
q
- som k i ko {k}
ex: quadro [kºaðro]
r
- uttalas som ett kraftig rullande tungspets -r
ex: rua [roɑ]
s
- 1) i början av ett ord, efter en konsonant eller när ordet skrivs med två s, som i så {s}
ex: saber [sɑɓer]
- 2) mellan två vokaler (även om de inte står i samma ord) tonande s som i engelska is {z}
ex: mesa [meza]
- 3) i slutet av ett ord eller framför c, f, p, q, t tonlöst sje-ljud som fors {sj}
ex: país [pɑisj]
- 4) annars dom tonande sje-ljud, ungefär som g i franskans gêlé {zj}
ex: cisne [sizjnə]
x
- 1) ex- framför en vokal som tonande s som i engelskans is {z}
ex: exame [ɪzam]
- 2) annars vanligtvis som tonlöst sje-ljud som rs i fors {sj}
ex: baixo [bajsjo]
- 3) undantagsfall som svenskt x {ks}
ex: táxi [taksi]
z
- 1) i börja av ord eller mellan vokaler som tonande s (som i engelskans is) {z]
ex: zero [zƐro]
- 2) i slutet av ett ord eller framför c, f, p, q, s, t som tonlöst sje-ljud som rs i fors
Vokaler
a
- 1) betonat uttalas det i regel som a i tack {a}
ex: barba [barbɑ]
- 2) betonat följt av m, n eller nh + vokal samt obetonat uttalas det ungefär som huset med dragning åt ö {ɑ}
ex: cama [kɑmɑ]
e
- 1) betonat, vanligtvis som e i fest {Ɛ}
ex: perto [pƐrto]
- 2) betonat, ibland som e i blek {e}
ex: cabelo [kaɓelo]
- 3) obetonat som i gosse med dragning åt ö {ə}
ex: pesado [pəzaɓo]
- 4) i början av ord och i vissa andra fall är uttalet ett öppet i vissa andra fall uttalet ett öppet i-ljud som i i bild {i}
ex: antes [ɑŋgtisj], esmalte [ isjmaltə]
é
- som e i fest {Ɛ}
ex: café [kɑfƐ]
ê
- som e i blek {e}
ex: mês [mesj]
i
- som i i sitt {i}
ex: riso [rizo]
o
- 1) ibland i betonad stavelse som å i gått [ɑ +=å]
ex: fora [f(ɑ+=å)ra]
- 2) ibland både i betonad och obetonad stavelse som å i kål {å}
ex: voltar [våltar], Lisboa [lizjɓåɑ]
- 3) obetonat, vanligtvis som o i ost {o}
ex: caso [kazo]
ô, ou
- som å i kål
ex: avô [ɑvå]
- 1) vanligtvis som o i ost {o}
ex: número [noməro]
- 2) stumt i que-, qui-, gue-, och gui-
ex: querer [kərer], guisa [giza]
|
