Wednesday, September 10, 2008

Alguns verbos - Några verb


P.S.: Portugisiska det finns "verb i plural och singular"

Ex: eu estudo (singular) ---- jag studera
tu/você estudas (singular) ----- du studera
ele/ela estuda (singular -------- han/hon studera

nós estudamos (plural) ------ vi studera
vós* estudais (plural) --------- ni studera
eles/elas/vocês estudam (plural) ----- de studera

Portugisiska finns många "tempus" {=tidsformer}, men jag ska bara skriva om "presens [=presente], imperfekt [= pretérito ou passado], och futurum [=futuro]".

Jag läser en bok nu. [Eu estou lendo um livro. / ou Eu estou a ler um livro.]
Jag läst en bok igår. [Ontem eu li um livro.]
Jag har varit i Brasilien. [Eu estive no Brasil.]
Jag har arbetat idag. [Eu trabalhei hoje.]
Jag bodde i São Paulo i 8 år.{Men nu bor jag i Jönköping}. [Eu morei em São Paulo por 8 anos] / [Mas agora eu moro em Jönköping]
Har du varit i Paris? [Você foi para Paris? / ou Você estiveste em Paris]
Jag ska flytta i Tyskland. [Eu mudarei para Alemanha.]

Presente ------ ler [att läsa]

eu leio

tu/você lês

ele/ela lê

nós lemos

vós ledes

eles/elas/vocês lêem

Perfeito

eu li

tu leste

ele leu

nós lemos

vós lestes

eles leram

Futuro

eu lerei

tu lerás

ele lerá

nós leremos

vós lereis

eles lerão

Vocabulário - glosor
morar = bo
trabalhar = arbeta, jobba
visitar = besöka
*estar = vara
agora = nu
mudar = flytta

*Verb "estar" användas för att uttrycka var någonstans el. i vilket tillstånd någonting befinner sig.
- Hoje está frio. [Det är kallt idag.]
- O médico está aqui. [ Läkaren är här.]
- Eu estou em casa. [Jag är hemma.]

Thursday, February 28, 2008

Verbos irregulares - oregelbundna verb

Konjugationer - conjugações


Verb "dar" [ge, dela ut, skänka]

Presente do Indicativo
eu dou [jag ger]
tu dás [du ger]
ele/ela dá [han/hon ger]
nós damos [vi ger]
vós/ dais [ni ger]
eles/elas/ vocês dão [de ger]

Imperfeito do Indicativo
eu dava
tu davas
ele dava
nós dávamos
vós dáveis
eles davam
Perfeito do Indicativo
eu dei
tu deste
ele deu
nós demos
vós destes
eles deram
Mais-que-perfeito do Indicativo
eu dera
tu deras
ele dera
nós déramos
vós déreis
eles deram
Futuro do Pretérito do Indicativo
eu daria
tu darias
ele daria
nós daríamos
vós daríeis
eles dariam
Futuro do Presente do Indicativo
eu darei
tu darás
ele dará
nós daremos
vós dareis
eles darão

P.S Sida på portugisiska som man kan skriva ett "verb" och få böjning av verbet.

http://linguistica.insite.com.br/cgi-bin/conjugue

Thursday, February 14, 2008

Adjetivo - Adjektiv

Adjektivet rättar sig efter substantivet i singularis och plularis.

Masculino [singular e plural] - Maskulinum

novo (sing) - ny ----------------- novos (plu) - nya

bonito (sing) - vacker ---------- bonitos (plu) - vackra

Feminino [singular e plural] - Femininum

nova (sing) - ny ---------------- novas (plu) - nya

bonita (sing) - vacker ---------- bonitas (plu) - vackra

Adjektiv maskulinum slutar i allmänhet på -o och femininum -a

um/o carro novo (mask. sing) -------- en ny bil

uns/os carros novos (mask. plu) -------- några nya bilar

uma/a bicicleta nova (femi, sing) ------ en ny cykel

umas/as bicicletas novas ------------------- några nya cyklar

um/o ovo cozido (mask. sing) -------------- ett kokt ägg

uns/os ovos cozidos (mask. plu) -------------- några kokt ägg

Ex:

Ele é um homem elegante. [En elegant man]

homem (um/o) (substantiv)

elegante (adjektiv)

Essa história é engraçada. [En rolig historia/berättelse]

história (uma/a) (substantiv)

engraçada (adjektiv)

*Esse homem está doente. [Den manen är sjuk]

homen (substantiv)

doente (adjektiv)

**O doente foi antedido pelo médico. [Den sjuka manen blev mottagit av läkaren]

doente (substantiv)

Samma ord kan vara också "substantiv" eller "adjektiv.

Adjektiv som slutar på -e och -l har samma form i både maskulinum och femininum [Adjektiv genus uniforme pt]

um grande dicionário [ett stort lexikon]

uma peça de teatro interessante [ en intressant teaterföreställning]

uma lingua oficial [ett officiellt språk]

um menino gentil [ en hövlig/artig pojke]

Adjektiv biforme har en form i maskulinum och en form i femninum

um menino educado [en väluppfostrad pojke]

uma menina educada [en väluppfostrad flicka]

uma lata pequena [ en liten burk]

Några oregelbundna adjektiv

bom ------- melhor ------ o/a melhor [bra, god ---- bättre ----- bäst]

mau ------- pior --------- o/a pior [dålig --- sämre ---- sämst]

grande ---- maior ------ o/a maior [stor --- större ----- störst]

pequeno -- menor ----- o/a menor [liten --- mindre ---- minst]

Adjektivets pluralformer har samma regler som substantivets, tillägg av -s när adjektivet slutar på vokal och -er när slutar på konsonant.

Thursday, January 17, 2008

Utallsguide - fonetiska omskrivning av portugisiska alfabet

De stavelser som är fetstill inom [uttal ] är betonade.

Konsonater

f, p, t, v

- som på svenska

b

- 1) i början av ord samt efter konsonant (utom s och z) som i b i bok {b}

ex: boca [båka]

- 2) annars som ett v-ljud uttalat med bägge läpparna {ɓ}

ex: abrir [ɑɓrir]

c

- 1) framför e och i som s i så {s}

ex: cedo [ceðu]

- 2) annars som k i ko som s i {k}

ex: casa [kaza]

ç

- som s i så {s}

ex: começar [koməsar]

ch

- som tonlöst sje-ljud, ungefär som i mellansvenskt uttal av rs fors {sj}

ex: chamar [sjamar]

d

- 1) i början av ord samt efter l, m, n, r som d i dag {d}

ex: dia [dia]

- 2) annars som tonande läspljud, ungefär som th i engelskans mother {ð}

ex: nada [naða]

g

- 1) i början av ord (utom framför e och i ) samt efter l,m, n, r, som g i gata {g}

ex: garfo [garfo]

- 2) före e och i som ett tonande sje-ljud, ungefär som g i franskans gêlé {zj}

ex: gelo [zjelo]

- 3) annars för det mesta som ch i tyskans Bach, men tonande {ɡ}

ex: rogar [roɡar]

h

- är alltid stumt

ex: haver [ɑver]

j

- som tonande sje-ljud ungefär som g i frankans gêlé {zj}

ex: já [zja]

l

- "tjockt" l-ljud i slutet av ett ord eller framför konsonanter (som i engelskans bell) {l}

ex: azul [ɑzol]

- i övrigt som l i land {l}

ex: [la]

lh

- uttalas ungefär som lj i vilja {lj}

ex: velho [vɛljo]

m

- 1) uttalas i allmänhet ej i slutet av ett ord eller före konsonant utan anger att föregående vokal uttalas nasalt {ŋg}

ex: embalar [eŋgbɑlar]

- annars som på svenska m {m}

ex: mais [majsj]

n

- 1) följt av konsonat uttalas i allmänhet ej utan anger att föregående vokal skall uttalas nasalt {ŋg}

ex: branco [brɑŋgko], cento [seŋgto]

- 2) annars som på svenska {n}

ex: novo [ vo]

hn

- uttalas ungefär som nj i Sonja {nj}

ex: vinho [vinjo]

q

- som k i ko {k}

ex: quadro [kºaðro]

r

- uttalas som ett kraftig rullande tungspets -r

ex: rua [roɑ]

s

- 1) i början av ett ord, efter en konsonant eller när ordet skrivs med två s, som i så {s}

ex: saber [sɑɓer]

- 2) mellan två vokaler (även om de inte står i samma ord) tonande s som i engelska is {z}

ex: mesa [meza]

- 3) i slutet av ett ord eller framför c, f, p, q, t tonlöst sje-ljud som fors {sj}

ex: país [pɑisj]

- 4) annars dom tonande sje-ljud, ungefär som g i franskans gêlé {zj}

ex: cisne [sizjnə]

x

- 1) ex- framför en vokal som tonande s som i engelskans is {z}

ex: exame [ɪzam]

- 2) annars vanligtvis som tonlöst sje-ljud som rs i fors {sj}

ex: baixo [bajsjo]

- 3) undantagsfall som svenskt x {ks}

ex: táxi [taksi]

z

- 1) i börja av ord eller mellan vokaler som tonande s (som i engelskans is) {z]

ex: zero [zƐro]

- 2) i slutet av ett ord eller framför c, f, p, q, s, t som tonlöst sje-ljud som rs i fors

Vokaler

a

- 1) betonat uttalas det i regel som a i tack {a}

ex: barba [barbɑ]

- 2) betonat följt av m, n eller nh + vokal samt obetonat uttalas det ungefär som huset med dragning åt ö {ɑ}

ex: cama [kɑmɑ]

e

- 1) betonat, vanligtvis som e i fest {Ɛ}

ex: perto [pƐrto]

- 2) betonat, ibland som e i blek {e}

ex: cabelo [kaɓelo]

- 3) obetonat som i gosse med dragning åt ö {ə}

ex: pesado [pəzaɓo]

- 4) i början av ord och i vissa andra fall är uttalet ett öppet i vissa andra fall uttalet ett öppet i-ljud som i i bild {i}

ex: antes [ɑŋgtisj], esmalte [ isjmaltə]

é

- som e i fest {Ɛ}

ex: café [kɑfƐ]

ê

- som e i blek {e}

ex: mês [mesj]

i

- som i i sitt {i}

ex: riso [rizo]

o

- 1) ibland i betonad stavelse som å i gått [ɑ +=å]

ex: fora [f(ɑ+=å)ra]

- 2) ibland både i betonad och obetonad stavelse som å i kål {å}

ex: voltar [våltar], Lisboa [lizjɓåɑ]

- 3) obetonat, vanligtvis som o i ost {o}

ex: caso [kazo]

ô, ou

- som å i kål

ex: avô [ɑvå]

- 1) vanligtvis som o i ost {o}

ex: número [noməro]

- 2) stumt i que-, qui-, gue-, och gui-

ex: querer [kərer], guisa [giza]

Wednesday, November 28, 2007

Substantivo - Substantiv

Artigo - Artikel

Definido - o, a, (singular), os*, as* (plural) - bestämd artikel - bildas genom att placera{o, a, os, as} före substantivet.

Bestämd artikel [artigo definido] maskulinum{masculino} [o, os], femininum{feminino} [a as].

Artigo definido - sing. plural bestämd artikel - sing. - plural
o filho - os filhos sonen, sönerna
o animal - os animais djuret, djuren
a filha - as filhas dottern, döttrarna
a laranja - as laranjas apelsinen, apelsinerna
a mesa - as mesas bordet, borden
a rosa, as rosas rosen, rosorna
o travesseiro, os travesseiros kudden, kuddarna
o garfo, os garfos gaffeln, gafflarna
a irmã, as irmãs systern, systrarna
a mãe, as mães modern, mödrarna
o verão, os verões sommaren, somrarna
o livro, os livros boken, böckerna
o pé, os pés foten, fötterna
a mão, as mãos handen, händerna
o dente, os dentes tanden, tänderna
a praia, as praias stranden, stränderna
o país, os países landet, länderna
a noite, as noites natten, nätterna
o sapato, os sapatos skon, skorna

I portugisiskan är substantiven "maskulina el. feminina". Maskulina är oftast de som slutar på -o och feminina de som slutar på -a, -ade, -em och -ção.

När substantivet slutar på en "vokal" bildas pluralis oftast genom tillägg av ändelsen -s. När slutar på en "konsonat" tillägg av ändelse -es.

Thursday, November 1, 2007

Övningar

 

Eu tenho uma caneta. [Jag har en penna]

- a/uma caneta ...... as/umas canetas

Eu tenho duas canetas. [Jag har två pennor]

Dona Maria tem uma menina. [Fru Maria har en flicka]

- a/uma menina ...... as/ umas meninas

Tu tens três meninas. [ Du har tre flickor]

Tu tens um menino. [Du har en pojke]

- o/um menino ...... os/uns meninos

Tu tens dois meninos. [Du har två pojkar]

Eu tenho uma casa. [Jag har ett hus]

- a/uma casa ...... as/umas casas

Tu tens duas casas. [Du har två hus]

Verbo "Ter" {hjälpverb} [att ha]

Presente - Presens

eu tenho ......... um carro, dois carros [jag har ..... en bil, två bilar]

tu tens

ele/ela tem

nós temos

vós tendes

eles/elas têm

Imperfeito - Imperfekt

eu tinha ................ uma  carta, três cartas [jag hade ..... ett brev....., tre brev.......]

tu tinhas

ele/ela tinha

nós tínhamos

vós tínheis

eles/elas tinham

Perfeito - Perfekt

eu tive ............... um telefone, quatro telefones [jag har haft ...... en telefon ....., fyra telefoner......]

tu tiveste

ele/ela teve

nós tivemos

vós tivestes

eles/elas tiveram

Mais-que-perfeito - Pluskvamperfekt

eu tivera ............... um livro, cinco livros [jag hade haft ...... en bok ....., fem böcker ......]

tu tiveras

ele/ela tivera

nós tivéramos

vós tivéreis

eles/elas tiveram

Futuro (do Presente do indicativo) - Futurum

eu terei ............... uma bicicleta, seis bicicletas [jag ska ha ...... en cykel ....., sex cyklar......]

tu terás

ele/ela terá

nós teremos

vós tereis

eles/elas terão

Futuro (do Pretérito do Indicativo) - Futurum exaktum

eu teria ............... uma cadeira, sete cadeiras [jag ska(ll) ha ...... en stol ....., sju stolar......]

tu terias

ele/ela teria

nós teríamos

vós teríeis

eles/elas teriam

Wednesday, October 10, 2007

Verbo - Verb

1:a conjugação (ar) - 1:a konjugation


Presente - Presens - Verbo "falar" [att prata, att tala]

eu falo -------------- jag pratar

tu falas ------------- du pratar

ele/ela fala --------- han/hon pratar

nós falamos -------- vi pratar

vós falais ------------ ni pratar

eles/elas falam ----- de pratar


Ex: - t ex

1. Eu falo sueco/português/inglês/alemão/dinamarquês/norueguês/

finlandês

- Jag kan tala/prata svenska/portugisiska/engelska/tyska/danska/norska/

finska

2. Tu falas sueco/.........

- Du kan tala/prata svenska/......

Pretérito(perfeito) - Preteritum/Imperfekt

eu falei --------------- jag pratade

tu falaste ------------- du pratade

ele/ela falou ---------- han/hon pratade

nós falamos ---------- vi pratade

vós falastes ------------ ni pratade

eles/elas falaram ----- de pratade

Ex: - t ex

1. Ontem eu falei com o João.

- Igår pratade jag med Johan.

2. Tu falaste ontem com o João?

- Pratade du igår med Johah?

Imperfeito - Perfekt

eu falava --------------- jag har pratat

tu falavas ------------- du har pratat

ele/ela falava ---------- han/hon har pratat

nós falávamos ---------- vi har pratat

vós faláveis ------------ ni har pratat

eles/elas falavam ----- de har pratat

Pretérito mais-que-perfeito - Pluskvamperfekt

eu falara --------------- jag hade pratat

tu falaras ------------- du hade pratat

ele/ela falara ---------- han/hon hade pratat

nós faláramos ---------- vi hade pratat

vós faláreis ------------ ni hade pratat

eles/elas falaram ----- de hade pratat

Futuro - Futurum

eu falarei --------------- jag ska prata

tu falarás ------------- du ska prata

ele/ela falará ---------- han/hon ska pratade

nós falaremos ---------- vi ska pratade

vós falareis ------------ ni ska pratade

eles/elas falarão ----- de ska pratade